This literature review aims to investigate, expose and explain August Strindberg's religious position in his partly autobiographical work Inferno, published in Swedish in 1897, in relation to Peter Berger's socialization theory. Strindberg says in the beginning of Inferno that he goes from being an atheist, occultist and Swedenborgian to finally return to his ancestral religion, Christianity. This is questionable, as Strindberg seems to be religious in its atheistic era, and occultist during his Christian period. Strindberg's own religious views seem not always match what he portrays, compared to what he writes in his correspondence and diary entries. This literature review aims to highlight the influences of Strindberg affected to clarify his religiosity which is implicitly and explicitly depicted in Inferno.

Jag har valt att skriva om förhÄllandet mellan Jung och den esoteriska tradition som benÀmns FjÀrde vÀgen. Anledningen till detta val Àr att jag i bÄda dessa traditioner, den jungianska och FjÀrde vÀgen, ser ett intressant kritiskt ifrÄgasÀttande av vÄr moderna tids uppfattningar om mÀnniskan och det mÀnskliga psyket. Jung framhÄller individuationsprocessen som en möjlighet att vÀxa till en fullödig mÀnniska.Inom den FjÀrde vÀgen betonas vikten av att ta sin situation pÄ allvar och att genom medvetet arbete och sjÀlvobservans skapa sig en riktig sjÀl.BÄda dessa skolor trÀder fram i en tid av stora och omskakande förÀndringar under början av 1900-talet. BÄda skolorna ifrÄgasÀtter den sjÀllösa massmÀnniska som den nya tiden har genererat och försöker utarbeta verktyg för att rÄda bot pÄ tidens tillkortakommanden.Min avsikt Àr att undersöka deras syn pÄ mÀnniskan och mÀnniskans sjÀlsliga framÄtskridande. Jag tror att detta kan vara ett fruktbart och meningsfullt studium dÀr nya vinklar kan leda framÄt.Mina frÄgestÀllningar Àr:Vilken syn pÄ mÀnniskan har de tvÄ riktningarna och vilka konsekvenser fÄr detta?Vilka likheter och skillnader finns det mellan Jungs syn pÄ mÀnniskans sjÀlsliga utveckling och den som FjÀrde vÀgen skolan stÄr för? .

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.

This is a thesis about The Eight Circuit Model, a modern mind map developed for the purpose of illumination and enlighenment by Dr. Timothy Leary in the 1970s. Later, authors such as Robert Anton Wilson and Antero Alli elaborated upon the idea to make it more wholesome and compatible with other ideas expressing the same basic principle. In short, it is an intellectual abstraction of the evolution of consciousness through a series of eight stages, which Leary called Circuits. By looking at the brain as an evolving bio-computer, with thoughts working as software, upgrading itself through neurological imprints, Learys created a Hero's Journey for the modern age.The thesis tries to analyze this idea, as it is presented in Robert Anton Wilsons Prometheus Rising, through the lens of the discourse category ?Western Esoterism.? A hard-to-define subject but described as ?the dialectic of the hidden and the revealed in the field of religion.?.

VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie som grundar sig pÄ intervjuer med elever och lÀrare i den kommunala grundskolan i Sverige. Syftet var att undersöka hur kommunala skolor uppmÀrksammar traditioner och högtider samt hur skolavslutningar hanteras i förhÄllande till rÄdande lagar och styrdokument. Resultatet visade att det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar högtider och traditioner samt hur viktiga de Àr. Resultatet visar Àven att den kommunala skolan ibland bryter mot grundlagen genom att göra skolavslutningar i kyrkan till ett obligatorium..

Den hÀr uppsatsen behandlar Àmnet traditioner och högtider i skolan, men Àven hur tvÄ skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan Àr och har varit ett debatterat Àmne dÄ Sverige mer och mer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta innebÀr att förÀndringar i skolan sker dÄ den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mÄngfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar ocksÄ elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i judendomen, kristendomen och islam.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag Àr syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnÄs genom att diskutera kulturell representativitet utifrÄn nÄgra elevers utsagor om skolans praktiker gÀllande traditioner, med fokus pÄ jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhÄllande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmÀrksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska pÄ deras skola, nÄgot som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Den esoteriska teosofin har fÄtt betydelse för det moderna sekulariserade samhÀllet  framför allt genom New Age-rörelsen under 1900-talets senare del och den gav redan under seklets första Ärtionden upphov till nya andliga rörelser i Europa och  USA. Man har ofta glömt dess förankring i det sena 1800-talet. Teosofin, kunskapen eller visheten om Gud, har visserligen en betydligt Àldre historia men den rörelse som skapades i Amerika pÄ 1870-talet av Helena Blavatsky och hennes sympatisörer kom att överleva och kom att mer Àn hundra Är senare vara aktuell i den moderna andliga rörelse vi kallar New Age. Det Teosofiska Samfundet, bildat i USA 1875, gav Àven upphov till flera vitala sidogrenar som till exempel Antroposofiska SÀllskapet, Temple of the People, the Arcane School, the ? I AM? Religious Activity, the Church Universal and Triumphant och Liberala Katolska kyrkan vilka idag fortfarande bedriver aktiv verksamhet.De böcker och tidskrifter som 1800-talets esoteriska teosofer gav ut var ingen lÀttfattlig eller enkel litteratur och lÀstes företrÀdesvis av mÀnniskor med den tidens bildning.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Ă€r ett ingrepp dĂ„ kvinnans klitoris, inre blygdlĂ€ppar och yttre blygdlĂ€ppar skĂ€rs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 lĂ€nder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att mĂ€nniskor frĂ„n andra lĂ€nder med annorlunda seder och traditioner bosĂ€tter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter mĂ€nniskor med annan hĂ€rkomst.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom vĂ€sterlĂ€ndsk vĂ„rd efter ingreppet.Metod: Den kvalitativa studien byggde pĂ„ sex biografier dĂ€r kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vĂ„rden i vĂ€stvĂ€rlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vĂ„rden.Slutsats: De krĂ€vs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för Àmnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlÀrare i grundskolans senare del i deras syn pÄ geografiÀmnets bestÄndsdelar.Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och mÀnniska-natur traditionen) med tillÀgg av den kritiska traditionen som Graves benÀmner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografÀmnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhÄllande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel pÄ resultatet Àr att MÀnniska-natur traditionen har fÄtt en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80.Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lÀrares syn pÄ geografiÀmnets bestÄndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats.

BakgrundVi har valt att beskriva geografi med hjÀlp av tre olika indelningar. Dessa Àr bildningsÀmne, skolÀmne och vetenskaplig disciplin. Den forskning vi tagit del av Àr förhÄllandevis gam-mal, detta med anledning av att det inte finns mycket nyare forskning inom geografididaktik. SkolÀmnet geografi har tappat kontakt med den vetenskapliga disciplinen och detta har lett till att geografiundervisningen har stagnerat och att den har sin identitet i regionalgeografi.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka hur ett antal lÀrare i Är 4-5 vÀljer innehÄll och varför de vÀljer detta innehÄll nÀr de undervisar i Àmnet geografi.MetodVi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervju. Intervjuerna genomfördes i sex olika skolor och med tio lÀrare som alla undervisar i Är fyra och/eller fem.ResultatDet vi kan utlÀsa av resultatet Àr att lÀrare baserar sin geografiundervisning i huvudsak pÄ traditioner och lokala skolplaner.

The Secret Fashion Council blends spirituality with fashion, art and design. This jewellery collection shows the connections between parapsychology and quantum physics, based on the study of matter and energy, that everything in the universe is built of vibrations. Many believe psychics have the ability to sense this. By using the skills of a psychic, the Secret Fashion Council invites the wearer to have the jewellery ?read? and evaluated in a most special way, tracing the wearer?s spiritual past, present and future.

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn pÄ samverkan i övergÄng mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar pÄ att skilda traditioner, lokalernas placering och olika lÀroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett grÀnsland mellan tvÄ traditioner, och omges av en osÀkerhet kring tillhörighet. Det stÀller krav pÄ samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredstÀllande utstrÀckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över fÄ tillfÀllen till möten och avsaknad av tid till att sÀtta sig in i varandras verksamheter.

Uppsatsen Àr en jÀmförande studie av kvinnors livsvillkor och förmÄga att undkomma fattigdom i de tvÄ indiska delstaterna Kerala och Punjab. BÄda delstaterna har höjt den allmÀnna levnadsstandarden i befolkningen men haft olika framgÄng i att fÄ dessa att tillkomma kvinnor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka dels kvinnors livsvillkor och dels vilka faktorer som pÄverkar dessa i delstaterna. Metoden har bestÄtt av kvalitativ textanalys. Vidare har statistik frÄn UNDP anvÀnts.

Abstract Hedén Lena & Larsson Ida (2009) ?Tomten kommer inte till oss för vi Àr araber? Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider. Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn var: Hur upplever muslimska förÀldrar och barn sina religiösa traditioner i förhÄllande till svenska religiösa traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sÀtt att fira? De tvÄ metoder som anvÀndes var skriftliga intervjufrÄgor till förÀldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var pÄ svenska och arabiska för att tydligt fÄ del av familjernas erfarenheter och uppfattningar.